snart så.
Just nu har jag knappt tid för något socialt liv.
Det är skittråkigt men tyvärr får det vara så en stund till.
I mitten av Februari borde min lägenhet vara klar så att vi kan flytta in
och få tid till ett liv igen.
Det är så tråkigt att se och höra om allt roligt alla gör, men snart så kan jag hänga på.
Det vore underbart om alla ens vänner kunde bo i en och samma stad, men pyttsan heller.
Nåväl, jag trivs som fasiken på mitt nya jobb och jag håller på att skapa en underbar lägenhet så det finns ingenting att klaga över. Mitt liv har startat.
Förändring.
Jag har behövt tacka nej till h&m fyra gånger de senaste två veckorna och jag kände att det var nog nu.
Jag får inte mycket tider på kafeet, samt skittider och ingen uppmuntran.
Nej, nu är det 100% H&M som gäller och chefen lär hålla med.
Han vill verkligen att jag ska jobba där så det är väldigt skönt.
Nåväl, nu vet ni det.
Jag har haft låten Single Ladies med Beyonce på hjärnan hela dagen efter att ha hört den på radion när jag stod på kafeet. När jag hör den sätter samma dansmoves som dessa fart i min kropp:
http://www.youtube.com/watch?v=ikTxfIDYx6Q
Tack för alla gratulationer också.
Min min min lägenhet.
Snart bor vi ihop och slipper planera när vi ska ses, sova med varann osv.
Jag är ledig idag och ska snart till lägenheten och börja tvätta fönsterkarmar, dörrkarmar och vägg+tak med målartvätt. Det är mycket som ska göras men det går framåt!
Vid budandet av lägenheten meddelade jag att tanten inte behövde städa eller ta med möbler hon inte ville ha när hon flyttade. Så ni kan tänka er att det var rätt skitigt. Stackarn har inte haft någon städhjälp så det har nog inte städats på flera år, det är fett överallt i köket och toaletten var inte så jättemysig.
Jag fick lägenheten i onsdags och började städa den på torsdagen, tog då tag i toalett, spis och kyl.
De två sistnämnda ska säljas men behöver ju självklart städas ändå.
På kvällen kom Bernt eftersom vi skulle börja riva i köket och frågade då mig om det var skitigt på toaletten?
Jo, svarade jag, jag har redan invigt toaletten och skitit på den.
Tommy började asgarva och jag förstod ingenting.
Men ja, skitigt var det och invigt den har jag hunnit med också. Helt okej och bekväm toalettstol.
Hoppas att ni kommer att trivas där!:D
Mitt liv för tillfället.
Nu har jag ju jobbat på H&M ett tag och jag stormtrivs.
På torsdag eller fredag ska jag även gå till H&M här i stan för de behövde nog extrapersonal så att jag kan slå ihop Norrköping och Linköping och enbart satsa på H&M. Vore underbart!
Det känns helt skumt att gå runt på jobbet och plocka kläder, stå i kassan osv. ibland måste jag nästan nypa mig i armen för att inse att det är sant, äntligen jobbar jag här.
Det enda tråkiga just nu är att jag typ aldrig är ledig på helgerna, jag har inte varit helt ledig på sju helger nu och kommer inte vara nästa heller, veckan efter det vet jag inte än.
Men att vara ledig en lördag vore underbart. Som jag lever just nu så har jag ingen aning om vilken dag det är.
Snart får jag även tillgång till lägenheten hoppas jag och kommer då varje kväll jag slutat jobbet åka dit och renovera. Ja, jag kommer att vara helt död ett tag framåt men med glädje.
Jag är glad, glad och ännu mer glad just nu!!
En sak däremot som inte är så negativ;
Jag är jätteglad för att jag och Tommy ska flytta ihop men jag vet hur länge det kommer att hålla,
jag vet när vi kommer att göra slut och det känns så hemskt.
I Augusti nästa år flyttar Tommy till Kanada, han hoppas på att inte behöva återvända till Sverige på några år utan vill jobba ihop nog mycket pengar i Kanada för att sedan kunna ut och resa.
Så då blir jag ensam igen för det lär inte vara någon idé att hålla ihop när det där är hans planer. Tyvärr.
Sköna tanter.
Fan nu får man ju skit om man säger det till någon som inte hunnit fylla 80 typ.
Nåväl, nu ska tant Amanda åka och kolla på saker och ting som ska va på auktion på söndag.
Här kan ni läsa två riktigt sköna tanters samtal om sex:
http://www.tjuvlyssnat.se/fyllon/ekologisk-surgurka
Barndiabetes.
Barndiabetesfonden firade 20 år och det var föreläsning för allmänheten om det kommer att kunna gå att vaccinera mot barndiabetes och om det någonsin kommer att kunna botas.
Jag var på ett liknande för en 6 år sedan och la nog alldeles för höga tankar i det som sas och blev sedan besviken när jag fick höra hur många år det skulle ta före de kunde börja bota folk.
Men nu livades mitt hopp upp:
Man har börjat vaccinera barn som har hög risk att få diabetes och det har gett resultat,
alltså kommer det förhoppningsvis gå att i förväg vaccinera barnen.
Man kommer att hindra kroppen från det inbördeskrig som bryter ut då immunförsvaret bryter ner de insulinskapande cellerna i bukspottskörteln och diabetes typ 1 skapas.
Jag var nästan i tårar av lättnad, mina framtida barn och barnbarn kommer alltså slippa denna hemska sjukdom,
jag kommer inte att behöva sitta på sjukhuset och gråta över deras framtid med diabetes.
Förhoppningsvis i alla fall, men det verkar redan fungera.
Det värsta är de stackars barn som nu i forskningsstadiet får placebo och inte räddas från att sjukdomen bryter ut...
På tal om att bota diabetes så har man kunnat transplantera cellerna i bukspottskörteln till diabetiker från avlidna donatorer och därmed fått igång allt igen. Men man behöver sedan resten av livet äta avstötningsmedicin som har väldigt mycket biverkningar samt att man kanske efter en fem år måste börja ta en långtidsverkande spruta om dagen. Men vad är det mot de 5-7 sprutor de räknar med att en vanlig diabetiker tar dagligdags?
Inom två år kommer de att börja med ett nytt försök som jag är väldigt nyfiken och villig att ställa upp på,
därmed ska jag försöka kontakta min läkare och se om det går att ordna.
Då tar man sådana här celler men istället för att spruta in de i kroppen så lägger man de som i en liten kapsel.
Denna kapsel sätter man in genom en titanskruv i benet i ryggen in i benmärgen så att denna kapsel inte släpper ut cellerna men däremot fungerar och producerar insulin så att man kan sluta med sprutor.
Denna kapsel kan man fylla på när det behövs eftersom man har titanskruven och ett litet rör kvar i benet.
Ingen avstötningsmedicin behöver då tas.
Det skulle vara så underbart att kunna lägga ifrån sig sprutorna, att kanske bara behöva ta blodsocker en gång i veckan och att slippa känningar och ojämna blodsockerkurvor.
Slippa släpa med sig allting hela tiden och hela tiden tänka på måltider mm.
Man skulle bli så fri.
Jag önskar forskarna lycka till så att vi kan bli av med en av de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, speciellt eftersom Sverige, efter Finland har flest diabetiker i världen.
Jag önskar även att fler tar ställningstagande till donation efter döden och förhoppningsvis då ett ja,
samt att det den dagen det går att donera dessa celler i levande tillstånd att folk gör det.
Jag skulle även vilja att det vid dödsbädden på sjukhusen finns en representant för donering som med milda ord försöker få anhöriga på spåret att donation är en lycka för så många människor.
Att jag skulle bli frisk är helt galet men jag hoppas och jag tror att den dagen komma skall.
Läkare här i Linköping som lagt ner sin själ i att bota barndiabetes och har lovat att före han fyller hundra ska det vara sant.
Polly Pocket.
Fann där en brud som skrivit om Polly Pocket och minnena började flöda.
Det är så jäkla kul att minnas gamla leksaker som var helt bortglömda.
Så nu har jag sökt frenetiskt efter att försöka hitta bilder så att jag kan minnas vilka jag hade.
En hittade jag iaf;
Men jag minns inte att vi lekte nå värst vidare mycket med dessa leksaker.
Dels kunde man ju bara ställa dockorna på vissa utsatta platser sen var de ju jävligt små,
var inte lätt att leka två med och som med alla hus och grejer till dockor, det är roligare att leka utan.
Barbiehus var jättefina men inte fan lekte man mycket i dem?
Barbiesarna fick knappt plats, det var bökigt att försöka gå genom dörrar,
satte man dem i en stol stack ju benen rakt ut så att ingen annan barbie kunde delta eller gå förbi.
Toalett fanns det inte heller va? Stackars Barbie som fick gå och knipa sig hela dagarna.
Det var ju lättare att ta ut möblerna och leka utanför huset, möblera däremot var ju skoj.
Men i Polly Pocket satt ju allt fast, la man någon i sängen i locket ramlade de oftast ner,
nej Polly Pocket är nog mer prydnad än lek.
Jag minns att dockan till vänster blev så jäkla lös i höftleden till slut så att hon stod med överkroppen
vågrätt hela tiden, Hur jävla kul var det?!
Nåväl, var den någon mer som hade dessa och minns ni vad jag hade för enna förutom denna?
Update om lägenheten!
Den behöver dock lite reparationer men hon lär flytta runt mitten av November, senast 1 December.
Känns helt underbart!
Förhoppningsvis har vi då flyttat in före det nya året och helst innan jul!
Oooooh, det kommer att bli så bra!
I jul är ni då välkomna på hembakta lussebullar, pepparkakor och glögg!
Tomt på kontot.
Fan att man inte är ekonomiskt oberoende.
Jag tror inte det blir nå Stockholm för mig på lördag.
Jag fick alldeles för lite pengar denna månad och har haft rätt mycket räkningar.
Om jag åker lär jag inte ha mer än någon hundring kvar för resten av månaden.
Visst, det är bara 15 dagar sen till lön, men det är svårt att leva utan pengar.
Jag vill så jäkla gärna åka, men det kommer väl fler gånger.
Förhoppningsvis får jag tillgång till min lägenhet snart och kan börja renovera,
efter det är folk givetvis välkomna hit.
Jag ska vända ut och in på min plånbok och se,
ringer Alex imorgon. Fan!
En vecka avklarad.
Jag trivs som handen i handsken och tror verkligen att detta är ett jobb för mig.
Inte att jag ska stanna där för alltid men tills jag vet vad jag vill studera.
Det har hänt allt möjligt, konstiga människor och kändisar.
Marcus Birro med fru och barn handlade av mig och samma dag kom även Jean-Pierre Barda och handlade
Den första var väl mer lågmäld men Barda var skittrevlig och skojade på.
Men jäklarns, han börjar bli gammal...
Självklart sa man ingenting till dem, känns pinsamt att ropa ut att man vet vilka dem är.
Nåväl, nu ska jag tillbaks till Kaféet idag och imorgon, sen blire några H&M-dagar nästa vecka igen.
Måste jobba lördag den 10e... Men kan vara i Stockholm kl 20. Går det bra?
Går alla mina drömmar in nu?
Jag ska idag kl 15 skriva på ägarpapper på en lägenhet på Götgatan här i Linköping.
Är det inte underbart? Man funderar ju nästan på att köpa en trisslott och se om vinden har vänt helt otroligt för mig?:)
Ja, i alla fall;
Lägenheten är en etta på 37 kvadrat med ballifjong. Det är stort kök så att jag kan baka
och bjuda in folk på mat osv.
Ja, jag kan säga såhär, när jag klev in i den lägenheten och även när min mor, Bernt och Tommy gjorde det kände alla att här kommer Amanda att trivas, det här är hennes lägenhet.
Tyvärr är alla lägenheter i Linköping väldigt dyra, men vi har löst det.
Det är en liten tant som bott i denna lägenhet i en vääääääldig massa år men som nu
behöver komma till en servicelägenhet.
Så det är ju inte så värst mycket gjort i lägenheten förutom allt som föreningen har gjort, stambyten, elbyten mm.
Köket har sneda skåp och sockerlådor. Urmysigt!
Men vi ska blåsa ut mycket av köket och göra ett nytt samt måla om överallt.(men självklart behålla några gamla skåp och sockerlådorna!)
Ah, ska bli så underbart!
Pengarna? Ja, jag, mamma och Bernt har gått ihop.
Eftersom jag bara jobbar timmar på två jobb kan jag inte få hyra en lägenhet.
Det finns ingen hyresvärd här som vill hyra ut åt någon som inte har en fast tjänst.
Sen är det så att fastighetsföreningen som har huset lägenheten ligger i har nästan inga skulder
därmed är grundhyran 1546 kronor. Min hyra kommer alltså att hamna på runt 2000 kronor/månad.
Inte illa pinkat för en lägenhet i Vasastan!
Därmed har ju även jag som timarbetare ha råd med att bo i lägenhet eftersom ettor av den storleken
här i stan ligger på minst 3300 kronor/månad.
Tanten skulle flytta ut 1 november men igår ändrade de sig att det kanske inte blir förrän 1 januari,
så idag ska jag och mamma ha utfrågning av mäklaren.
Men förhoppningsvis får hon sin servicelägenhet så fort som möjligt och jag kan börja renovera dag som natt som helg och sedan flytta in.
Tommy kommer att bli min lilla inneboende och alla är hjärtligt välkomna hem till oss så fort vi flyttat in!:)
H&M.
Idag var jag där på utbildning i 5 timmar, stod en himla massa i kassan och även lite i provhyttsgrejen.
Askul, jag ska börja där på timmar. Förhoppningsvis kommer någon lucka i höst och jag kan få en deltids- eller heltidstjänst!
Känns askul!!
Så länge blir det ju som sagt vikariat men jag är asglad för det med.
I Norrköping finns 3 H&M-butiker, i Linköping 2 och i Motala 1 så någonstans lär det väl någon gång bli någon som slutar och att man kanske kan hoppa in där!:)
Så nu jävlar Verra får du inte göra något fel på lagret, då ska jag visa alla vem de ska ringa o skälla på!;)
Oh, jag är såååå glad!!
PS. skriv inget om det på Facebook till mig, har inte snackat med de på kafeet än o de har jag där!. DS.
En underbar helg!
Så, självklart ska jag följa hennes krav.
I lördags var jag och Tommy i Buskhyttan utanför Nyköping på bröllop.
Det var min gamla klasskamrat Nathalie och hennes karl Christoffer som gifte sig.
Det var hur trevligt som helst, jättefint brudpar och kul att se deras alltför söta son Rasmus som blivit alldeles för stor, snart 1½ år. Fick även reda på en trevlig nyhet; Natta är gravid och ska få sitt andra barn i mars nästa år!
Att vi är i samma ålder men med så olika liv känns konstigt, som om vuxenlivet har knackat en ordentligt på axeln.
Två av tärnorna var gravida samt Natta, hennes lillasyster och Nattas farbrors nya.
Ja, det var babyboom och en massa redan födda barn:)
Men supertrevligt bröllop med folk i alla möjliga åldrar.
De hade bokat ett stugområde så att alla kunde sova över också, helt perfekt!
Ja, en liten trevlig nyhet som skedde samma kväll kan jag väl också berätta;
jag och Tommy blev ihop!
Ingen som blev så värst chockad kan jag tro, alla har ju sett oss som ett par men enligt Tommy
måste någon ha frågat chans, det räcker inte med att hålla hand på stan, va kära osv.
Så i alla fall, på festen drog han upp det, att alla frågade hur länge vi varit ihop och han sa åt alla att de fick vända sig till mig för att få svar på den frågan.
Så jag tog Tommys händer, glodde honom i ögonen och kläckte den stora frågan;
-Får jag chans på dig?
Självklart sa han först nej, det hade jag väntat mig, Tommy är en clown.
Men fort smilade han upp och hojtade självklart ja!
Var lite kul sen när folk kom fram och frågade och svaret de fick var en kvart!
Dansparet
Ännu mera dans
Såhär fina var vi, jag i min mormors klänning från 50/60-talet.
Närbild
Pussbild
Visade sig vara en gammal granne från Björkv.10. Världen är bra liten.
Känner du igen honom Verra?
Han visste vem farbror Tommy var i alla fall:)
Semesterresa.
Så på tisdag, kl 06.30 tar jag och Tommy flyget till Berlin för lite semester.
Blir 2 heldagar i Berlin, sedan bussresa till Köpenhamn, en heldag där,
sedan över till Helsingborg där hans två bröder bor och stadsfestival några dagar.
En hel vecka på resande fot alltså, underbart!
Men nu äre studier som fan som gäller, ska avsluta en kurs på måndag och har massa kvar,
men nu får jag ju en belöning efteråt så det lockar rätt bra!
Hoppas på nån brudhelg snart igen också!
Blek, brun, sommar och fjun.
Men jag är så less på att varje gång sommaren sätter igång få höra en massa klagan
om att jag är så blek. Iår har jag för en gångs skull faktiskt lust att sola,
men det jag stör mig på är att folk klagar när jag går barbent och att folk på stan glor,
hur fan ska jag kunna få färg på bena om jag inte går barbent??
Man måste ju börja någonstans för fasiken.
En annan sak är att folk alltid har en förutfattad mening om mig med oranget hår och solbränna,
att jag inte alls kan få färg utan bara blir röd och sen kritvit igen.
Men så är det icke, jag kan bli brun, däremot måste jag som så många andra
använda solkräm för att inte bränna mig, men det borde alla så.
Javisst, jag får fina fräknar men solar jag mycket och använder bra skydd blir även jag brun,
West Coast Riot på torsdag, wohoo!